Åh, lite för mycket tankar i huvudet just nu.

Resan var bra. Skönt att komma ifrån ett tag och se en helt annan värld. Mina tankar om Rom är väl ungefär att det är kontrasternas stad. Den har på något sätt allt och inget samtidigt. Ett perfekt ställe att tänka på kan jag tänka mig. Får åka tillbaka och testa någon gång. 

Skolan är igång igen. Känns väl helt okej. Tillbaka till rutinerna. Känns just nu som att allt bara är en transportsträcka till något annat. Känns även som att det börjar sållas på det privata stadiet. Alla börjar gå mot olika håll och jag börjar fundera över vilka som är värd att hålla fast i. Hemskt det lät men på något sätt är det så. När människor väljer inriktningar och vad de anser sig vara viktigt i livet glider människor ifrån varandra. Jag kommer alltid älska många av mina vänner men jag kommer kanske inte längre klara av att jämt finnas där. Inser att det kanske är en dödssynd att säga så men när man inte längre känner igen alla sina vänner och dom troligen inte känner igen en själv så tycker jag att det är befogat. Lite "Vad du anförtror åt mig, ska jag anförtro åt dig".

Jag vet att jag förändras och för en gångs skull så välkomnar jag det. Jag orkar inte vara en del av era charader och era spel. Var ärlig, det kommer man kanske inte alltid längst med men man får ett bra mycket ärligare och verkligare liv. Gör något med era liv istället för att koncentrera er så mycket på alla andra. Men att säga det till den kvinnliga sidan är väl som att tala med en vägg. Hela livet och dagens humör bestäms alltid utifrån någon annan och världen kretsar helt plötsligt inte runt solen. Okej, förlåt. Det var kanske hårt men ibland så är det så. Verkligen.

Jag säger inte att jag är perfekt. (Men bra jävla nära!) Alla snackar skit, alla sveps med i kärlek, alla mår dåligt och alla glömmer sina vänner. Men håll er på en bra nivå. Ni kanske har missat det men det är hög tid att växa upp. Vi kan inte springa till mamma och gråta för att någon har varit dum på skolan, dagis. Vi måste börja ta tag i våra egna problem och lösa dem. Ledsen att behöva säga det, insåg det själv för ett tag sedan och det är inte trevligt. Men nödvändigt.

Själv har jag nu tänkt börja försöka njuta av livet och ha så j*vla roligt det bara går. Inte vara ansvarslös, ni moralkärringar där ute kan ta det lugnt. Jag ska inte ligga runt, jag ska inte bryta ihop, jag ska inte supa skallen av mig, jag ska inte knarka. Men hög ska jag vara! På kärlek, glädje och upplevelser. Särskilt det sista. Sitt i era skal, bygg upp era liv kring det ni tror är det viktigaste och stirra blint på det. Jag tänker försöka hitta en annan stig, kanske gör ni rätt. Kanske har ni lösningen på livets gåta kanske har jag det. Jag tänker i alla fall försöka. 

My progress is calling, it's noticed I'm falling
It's time for a change, It's time for a move,
And I know that it's frightening but it's also exciting
I'm taking a risk that I know is worth fighting
Its better
To make your mistakes than to live with out knowing
Its better to fall on your face then to stay on your feet
As long long long as you tried your best